kirkegårdsgata
när folk över gatan skriker åt varandra
det gäller något om att någon spelar för högt
drar plötsligt en vind genom staden
som får kvarterets björkar att svajja
och jag lyssnar på bråket uppifrån
försöker inte kväva ljudet
jag är nu alltid först hemma
försöker inte smyga genom hallen till mitt rum
där sängen står obäddad
och ljuset från gatan
avskärmas av dubbla persienner och rullgardiner
Kommentarer
Postat av: Christopher
Kirkegårdsgata FTW!
Trackback
