korridorlandet
i ett land som bara består av korridorer
vissnar en blomma långsamt i fönsterkarmen
och något med kramp tar sig in genom brevinkasten på kvällarna
och om nätterna rör sig en oro genom kropparna
som man försöker slå sönder, men som förflyttar sig innan varje slag
rör sig som råttor i kloaker under stora städer
där stegen ovanför aldrig upphör
och all vår kärlek
all vår kärlek
är fastfrusen i marken
under solen vi inte kan byta ut
Kommentarer
Trackback