korridorlandet

i  ett  land  som  bara  består  av  korridorer
vissnar  en  blomma  långsamt  i  fönsterkarmen
och  något  med  kramp  tar  sig  in  genom  brevinkasten  på  kvällarna
och  om  nätterna  rör  sig  en  oro  genom  kropparna
som  man  försöker  slå  sönder,  men  som  förflyttar  sig  innan  varje  slag
rör  sig  som  råttor  i  kloaker  under  stora  städer
där  stegen  ovanför  aldrig  upphör
och  all  vår  kärlek
all  vår  kärlek
är  fastfrusen  i  marken
under  solen  vi inte  kan  byta  ut

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0