fåglar

tuppen väckte mig inte

inte heller syrsornas morgonvisa

men midnattstårarna från en blodröd fågel

förde med sig denna sömnlöshet

 

öppnande hastigt upp fönstret

månljus över svart trädgård

törnekronor

och en kall vind längs ryggraden

 

skriken hördes över fjället

blodröd fågel låg i skogen

brutna vingar och krossade ben

blodröd fågel låg skogen

 

 

 

vi kan fortsätta sjunka genom varandra

stjärnrymd över oss

och som tiden alltid gör

passerar vi bara

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0